Svett, mänskligkontakt, nakna kroppar, andetag och bristande jävla hud. Det är lite som när man första gången låg med någon. Allt blod, all förnedring, den snabba vändningen av en madrass hemma hos en bästa vän. Den bästa vän som var kär i mig och sov ungefär tjugo centimeter nedanför oss. Tystnaden, paniken vid varje överväldigande ljud och rörelse. Att bli rörd på det sättet, för första gången. Den där jävla känslan av att spricka, som att det öppnade upp ett nytt kapitel i mitt liv, jag tog rollen som många försökte ge mig. Jag hade ljugit för mina föräldrar om vart jag var. Att jag hade sagt att jag skulle fira en tjej som var mobbad men istället drog och hade sex med karlen jag ville vara så nära att hans hud skulle omkapsla mig, att bara vara en. Och det var vi under ett bra tag, tills han drog över en annan brud.
Den där känslan av att brista, den kom igen men på ett helt annat sätt. Och det var nog där jag förändrades, i samma veva som min farsa opererades för sitt hjärta drog min karl över någon annan. Ännu värre var att hon var min motsats, hon var allt jag inte var. Korkad, blond, vältränad och hennes högsta dröm var att bli Lucia i den där lilla staden. Det var alltså den bruden han valde att ligga med istället för mig, när jag satt vid en sjukhussäng bredvid en människa jag knappt tyckte om. Cynikern som växte inom mig i den sekunden, den som alltid funnits där men som hade varit dämpad av all kärlek jag kände. Kärleken som bara dog och krossade hela mitt medvetna.
Men den där duktiga lilla flickan jag var, lyssnade när han stod där på sina bara knän och bad om förlåtelse. Och vem var jag att säga nej? Jag var ju tjejen som inte var värd att älska, jag var tjejen som blev bedragen. Hur bra kunde jag egentligen vara? Vem skulle vilja ha mig om inte ens min bästa vän tyckte jag var bra nog? Så jag höll ut men ilskan bara växte, jag blev våldsam mot både honom och mot mig själv. Mitt behov för sex växte men inget räckte till, jag fastnade i en slags dvala där allt bara kom över mig. Jag var antingen där eller inte alls. Sen bestämde jag mig för att det fick vara nog, jag avslutade det.
Efter ett par månader, kanske ett halvår så bestämde vi oss för att vi skulle försöka vara vänner igen, eftersom vi hade varit det från start. Jag åkte hem till honom, där han bodde i en ny liten stad. Vi hade fest och kom bra överens, jag drack lite för mycket och han kröp på mig när jag hade däckat i hans säng. Att vakna och må så illa och sen inse att ens kropp är täckt av någon annans vätskor. Något du inte har ett minne av och den spröda kropp jag hade då som försökte ta sig upp men var så hårt omfamnad. Trycket som blev kvävande. Och när han väl vakande, fick jag höra “vi har ju gjort det så många gånger förut.”
-
knektarna posted this
